Gå direkt till textinnehållet Gå direkt till navigationen
Webbplatsen kan inte läsas in korrekt

Se till att du använder en rekommenderad webbläsare. Är så redan fallet, försök besöka oss igen om en stund.

Rekommenderade webbläsare

Riksdagsbeslut gav en miljon svenskar höjd pension

| press

Den här texten publicerades för mer än ett år sedan. Viss fakta kan ha ändrats.

Riksdagen beslutade i juni om att höja garantipensionen och bostadstillägget. Lagändringarna trädde i kraft i augusti och resulterade i att över en miljon pensionärer fick höjd pension. Det visar en rapport från Pensionsmyndigheten.

I juni 2022 beslutade riksdagen att höja garantipensionen och taket för hur hög inkomstgrundad pension man får ha för att vara berättigad till garantipension. Därutöver höjdes fribeloppet som används vid beräkning av bostadstillägg. Alla som har bostadstillägg och är 65 år och äldre fick också höjt konsumtionsstöd.

– Lagändringarna har fått fler effekter. De pensionärer som redan hade garantipension har fått ett högre belopp och ett stort antal pensionärer har fått garantipension för första gången. De som har bostadstillägg har fått en höjning, men det är inte fler personer som får tillägget, säger Linnea Lantz, analytiker på Pensionsmyndigheten.

Pensionsmyndigheten har i en rapport analyserat utfallet av lagändringarna genom att jämföra pensionsutbetalningarna mellan juli och augusti 2022.

Analysen visar att totalt 1 025 300 pensionärer fick höjd garantipension eller höjt bostadstillägg. De 655 800 pensionärer som redan hade garantipension fick i genomsnitt en höjning med 900 kronor. 341 800 pensionärer som tidigare inte haft garantipension fick för första gången i genomsnitt 500 kronor i garantipension. De 289 200 pensionärer som hade bostadstillägg fick i genomsnitt en höjning med 400 kronor.

– För de allra flesta påverkas pensionen främst av vad man tjänar genom hela livet, om man har tjänstepension och vid vilken ålder man väljer att börja ta ut sin pension. Garantipensionen och bostadstillägget är två olika skattefinansierade grundskydd för de med låg till normal pension, säger Linnea Lantz.

De flesta som fått höjd pension är kvinnor. Det handlar om 75 procent av de som fått höjd eller ny garantipension och 72 procent av de som fått höjt bostadstillägg.

– Eftersom kvinnor i genomsnitt har en lägre livsinkomst än män får de också i genomsnitt en lägre pension. Därför är det framför allt kvinnor som får en högre pension när grundskyddet höjs, säger Linnea Lantz.

De som påverkats av lagändringarna har inte behövt ansöka om en ny beräkning hos Pensionsmyndigheten, utan de nya beloppen har betalats ut automatiskt.

Rapport: Effekter av lagändringen för garantipension och bostadstillägg, augusti 2022

Fakta om lagändringarna

  • Nivån på garantipensionen höjdes. Maxbeloppet för höjningen är 1 002 kronor.
  • Taket för inkomstgrundad pension vid vilken garantipension beviljas höjdes. För den som är född 1938 eller senare höjdes taket från 8 779 kronor till 9 781 kronor för ogifta, och från 7 853 kronor till 8 855 kronor för gifta. För de födda 1937 eller tidigare var höjningen från 8 985 kronor till 9 988 kronor för ogifta, och från 8 027 kronor till 9 030 kronor för gifta.
  • Fribeloppet som används vi beräkning av bostadstillägg höjdes med 1 002 kronor. Fribeloppet påverkar inkomstavdraget som dras från bostadskostnaden för de personer vars inkomst överstiger fribeloppet.
  • Bostadstilläggets konsumtionsstöd höjdes med 150 kronor för sammanboende och 300 kronor för ensamboende.
  • Statens kostnader för höjningen av garantipensionen och bostadstillägget bedöms uppgå till 3 907 miljoner kronor 2022 och 10 467 miljoner kronor 2023.

Vidare information för journalister

Johan Andersson, pressekreterare, 072-210 21 63
Pressjour, kvällar och helger, 010-454 30 00