Ett bättre premiepensionssystem

Betänkande 2021/22:SfU24

  1. 1, Förslag, Genomförd
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat
31 maj 2022

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden. 

Hela betänkandet

Beslut

Ja till ett bättre premiepensionssystem och en ny myndighet (SfU24)

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om förbättringar av dagens premiepensionssystem. Förslagen innebär bland annat att dagens öppna fondtorg ersätts med ett tryggt, upphandlat fondtorg och att en ny myndighet skapas som ska upphandla fonder och förvalta detta fondtorg. Den nya myndigheten ska heta Fondtorgsnämnden. Syftet är att stänga ute oseriösa aktörer och att göra premiepensionssystemet tryggare. Detta genom att en myndighet ser till att fondtorget innehåller kvalitativa fonder med en sådan spridning att det alltid finns en verklig valfrihet för pensionsspararna.

De nya bestämmelserna börjar gälla den 20 juni 2022.

Utskottets förslag till beslut
Bifall till propositionen punkterna 1-5 och avslag på motionen.
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag.

Ärendets gång

Förslag, Genomförd

Motioner: 1
Propositioner: 1

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2022-05-12
Justering: 2022-05-19
Trycklov: 2022-05-20
Reservationer: 1
Betänkande 2021/22:SfU24

Alla beredningar i utskottet

2022-04-21, 2022-05-12

Ja till ett bättre premiepensionssystem och en ny myndighet (SfU24)

Socialförsäkringsutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag om förbättringar av dagens premiepensionssystem. Förslagen innebär bland annat att dagens öppna fondtorg ersätts med ett tryggt, upphandlat fondtorg och att en ny myndighet skapas som ska upphandla fonder och förvalta detta fondtorg. Den nya myndigheten ska heta Fondtorgsnämnden. Syftet är att stänga ute oseriösa aktörer och att göra premiepensionssystemet tryggare. Detta genom att en myndighet ser till att fondtorget innehåller kvalitativa fonder med en sådan spridning att det alltid finns en verklig valfrihet för pensionsspararna.

De nya bestämmelserna ska börja gälla den 20 juni 2022.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Bordläggning: 2022-05-25
Debatt i kammaren: 2022-05-30
Stillbild från Debatt om förslag 2021/22:SfU24, Ett bättre premiepensionssystem

Debatt om förslag 2021/22:SfU24

Webb-tv: Ett bättre premiepensionssystem

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 84 Teresa Carvalho (S)

Fru talman! Jag yrkar bifall till utskottets förslag, som innebär att vi äntligen gör en efterlängtad och välbehövlig renovering av premiepensionssystemet. Bara ett parti, Sverigedemokraterna, är emot förslaget, som tydligt sätter pensionsspararnas intressen framför fondbolagens. Jag ska återkomma till det.

Jag ska börja med att påminna om att pensionen är en socialförsäkring. Vi har alla ett ansvar att bidra till samhället efter förmåga, men det är politikens ansvar att rigga system som är tillräckligt bra. Pensionen, och särskilt tydligt premiepensionsdelen, är ett obligatoriskt sparande till vår framtida inkomst. Därför är det helt rimligt att staten tar ansvar för att det sparandet är tryggt, säkert och håller god kvalitet.

Vårt pensionssystem är i grunden robust och stabilt, men ändå levererar det för låga pensioner för alldeles för många pensionärer i vårt land. Därför behöver vi både jobba förebyggande inom andra politikområden, inte minst på arbetsmarknads- och jämställdhetsområdet, och göra förändringar här och nu för att pensionerna ska bli högre. Det är därför vi socialdemokrater har föreslagit en höjning för de sämst ställda pensionärerna som ger upp till 1 000 kronor mer i plånboken varje månad från och med augusti. Dessutom vill vi öka inbetalningarna till inkomstpensionssystemet så att det även långsiktigt kan bli generellt höjda pensioner.

Men det är inte bara i nivåerna vi socialdemokrater ser brister. Det här ärendet handlar om att förbättra premiepensionssystemet, alltså den del av den intjänade pensionen där vi själva väljer i vilka fonder pengarna ska placeras. Det är en del av den obligatoriska allmänna pensionen, men det har blivit en marknad där oseriösa aktörer kan tälja guld med smörkniv. Det är orimligt.

Fru talman! Vi socialdemokrater har aldrig riktigt älskat premiepensionens konstruktion. Vi står dock bakom pensionssystemet som en helhet där premiepensionen ingår, och vi gläds givetvis åt att den historiskt sett gett en god genomsnittlig avkastning.

Men en uppenbar nackdel är att pensionsspararna anser sig inte ha tillräckliga kunskaper för att göra bra val. Det är få som över huvud taget gör aktiva val. Det är inte helt ovanligt att man kanske har blivit påverkad på ett eller annat sätt att göra ett visst val och sedan låtit det ticka på trots att det kanske har varit onödigt dyrt eller en opassande placeringsinriktning.

Ett annat problem är just att fondbolagen har kunnat plocka ut högre avgifter än vad som har varit nödvändigt. Det är pengar som annars kunde ha gått till högre pensioner. Dessutom är det svårt att kontrollera alla fonder på ett tillfredsställande sätt. Det säger sig självt när det har varit som mest 850 fonder att välja på.

Det är med andra ord inte helt förvånande att just premiepensionens fondtorg kom att bli ett tillhåll där oseriösa aktörer har kunnat utöva fusk, oegentligheter och rent av kriminell verksamhet. Det har till och med resulterat i fängelsedomar. Man har utnyttjat människors kunskapsbrist för att lura dem på deras pensionspengar.

Det är pengar som har gått upp i rök. Det är pengar som vi har försökt att jaga rätt på i skatteparadis. Ni hör ju vilket vansinne det är. Jag tycker att det är fruktansvärt upprörande. Totalt har Pensionsmyndigheten som följd av brott mot avtal avregistrerat fonder till ett sammanlagt värde av cirka 40 miljarder kronor med över 200 000 drabbade sparare.

När skandalerna briserade för ett par år sedan agerade Pensionsgruppen med ett initiativ som resulterade i ett 30-punktsprogram för att kasta ut de värsta avarterna och ställa högre krav. Det var akut, helt nödvändigt och definitivt ett steg i rätt riktning.

Men de kraven innebär fortfarande ingen kvalitativ prövning av fonderna sett till exempelvis prissättning, innehåll och avkastning därför att fondtorget till sin grundkonstruktion har en öppen anslutning. Det har alltså inte varit tillräckligt för att eliminera riskerna för oseriösa aktörer.

Därför har pensionsgruppen nu även enats om att gå vidare med den större förändring som det här ärendet handlar om. Det är ett styrkebesked att vi klarade av att komma överens om ett bättre premiepensionssystem trots att det är en tämligen ideologiskt laddad fråga.

Förslaget innebär i korthet att vi skrotar den fria etableringsrätten på fondtorget för att i stället ge en ny myndighet i uppdrag att upphandla fonder som är kostnadseffektiva, hållbara, kontrollerbara och av hög kvalitet. Fonderna ska inte heller kunna dela ut medel till andra än andelsägarna.

Men det ska fortfarande finnas ett tillräckligt brett utbud med olika risknivåer och placeringsinriktningar så att den som vill göra egna val ska ha en valfrihet. Poängen är att om vi ställer krav på kvalitet, rensar bort dåliga fonder och drar nytta av stordriftsfördelar inom kapitalförvaltningen är bedömningen att det blir tryggare för pensionsspararna, och samtidigt kan det generera något lägre fondavgifter och högre pensioner.

Den stora skillnaden är alltså att alla fonder kommer att vara professionellt upphandlade, ungefär som för tjänstepensionen, och att man sätter spararnas intressen i främsta rummet och inte fondbolagens rätt att verka inom vårt gemensamma pensionssystem.

Fru talman! Jag inledde med att konstatera att alla partier utom Sverigedemokraterna står bakom den föreslagna renoveringen av premiepensionssystemet. Låt mig också avsluta med några ord om det.

Sverigedemokraterna skriver i sin motion att de har varit principiellt emot idén om ett upphandlat fondtorg ända sedan idén väcktes eftersom det skulle begränsa konsumenternas, som de uttrycker det, valfrihet.

Men varför ska staten erbjuda sina medborgare, som jag hellre uttrycker det, dåliga valmöjligheter? Vad människor gör privat är väl en sak. Men pensionssystemet ska väl ge människor en ekonomisk trygghet?

Men på det örat lyssnar inte Sverigedemokraterna, utan det hänvisar till att Fondbolagens förening och Svenskt Näringsliv har invändningar mot förslaget. Tror sjutton att de inte jublar! Fondbolagens affärsidé är ju att förvalta pensionsspararnas kapital och att göra en vinst på det. Det är klart att den möjligheten begränsas om man i stället måste leverera mer pang för pengarna för folket. Jag behöver uppenbarligen påminna Julia Kronlid och Sverigedemokraterna om att premiepensionen faktiskt finns till för pensionsspararnas skull och inte för de privata fondbolagens skull.

Det finns gott om andra remissinstanser som välkomnar förslagen om förändringar och inte minst pensionärsorganisationer. Men de hänvisar inte Sverigedemokraterna till. Man kan ju fundera på varför.

Sverigedemokraterna talar gärna varmt om högre pensioner. Men när det väl kommer till kritan är det tydligen så att Sverigedemokraterna väljer de privata fondbolagens intressen framför pensionärernas.

För oss socialdemokrater handlar det om att samhället ska ta tillbaka den demokratiska kontrollen över välfärden och att pensionssystemet ska vara begripligt och tryggt för pensionsspararna. Man ska inte behöva vara finanshaj för att få en trygg pension. Nu är det dags att sätta pensionärernas villkor främst i premiepensionen.

(Applåder)


Anf. 85 Julia Kronlid (SD)

Fru talman och ledamot Carvalho! Vårt främsta skäl till att vi är emot reformen är att vi anser att den går ut över våra svenska pensionärer. Den begränsar deras valfrihet, och den riskerar att leda till sämre avkastning inom premiepensionen.

Att vi ska hålla borta de oseriösa aktörerna är vi helt eniga om. De reformer som har gjorts tidigare i steg ett, 30-punktsprogrammet och de olika åtgärder som har gjorts är jättebra. Det har också gjort att de oseriösa fonderna har kastats ut och inte finns kvar på fondtorget. Det är jättebra.

Varför ska man nu ytterligare gå in och begränsa valfriheten så mycket som man gör? Reformerna innebär också att svenska småbolagsfonder missgynnas. Det är kanske fonder som svenska pensionärer har velat premiepensionsspara i, som de tyckt var bra och som har gett en bra avkastning. De kommer nu att få det mycket svårare att finnas kvar.

Det är för våra pensionärer som vi är kritiska till detta. Varför är det så viktigt för Socialdemokraterna att begränsa valfriheten och riskera att försämra premiepensionen när det redan har gjorts åtgärder för att hålla borta de oseriösa aktörerna inom fondbolagen?


Anf. 86 Teresa Carvalho (S)

Fru talman! Som jag redogjorde för i mitt anförande räcker det inte med 30-punktsprogrammet för att eliminera riskerna för att oseriösa aktörer ska finnas inom premiepensionen.

Jag hör att Julia Kronlid är mycket bekymrad över att det blir färre fonder att välja på när fonderna nu ska börja upphandlas enligt kvalitetskriterier och utifrån nytta för pensionsspararna. Så lär det bli. Det lär bli färre fonder. Så långt är det korrekt.

Men även i det nya systemet kommer det fortfarande att finnas ett brett utbud av olika placeringsinriktningar. Det kommer att finnas småbolagsfonder, och det kommer att finnas olika risknivåer. Det kommer att finnas valfrihet för den som vill välja fond.

Men det ska vara val mellan seriösa fonder som har god kvalitet och ger trygghet och en bra avkastning till ett rimligt pris för pensionsspararna, och det ska vara ett rimligt antal som går att kontrollera.

Menar Julia Kronlid att det är just 500 fonder som i dag, eller 850 som det var som mest, som är måttet på valfrihet? Varför är det viktigare än att pensionsspararnas kapital ska vara i trygga händer?

Julia Kronlid säger att färre fonder kan ge lägre pensioner. Det är möjligt att det är så fondbolagens branschorganisation utmålar det. Men det är mycket som talar för att den genomsnittliga pensionen tvärtom kommer att bli högre när man sållar bort de onödigt dyra, de oseriösa och de sämre fonderna.

Det är uppenbart att vi har olika fokus i den här frågan. Sverigedemokraterna lägger sitt fokus på de privata fondbolagens villkor. Men för oss socialdemokrater är det viktigare att tillvarata pensionsspararnas och pensionärernas intressen när vi utformar våra pensionssystem.


Anf. 87 Julia Kronlid (SD)

Fru talman! Jag vill påpeka igen att det viktiga för oss är pensionärernas valfrihet och pensionärernas avkastning på premiepensionen. Vi ser att det finns en risk att detta försämrar just dessa två saker, valfriheten och avkastningen, och att detta går ut över även seriösa fonder.

Att det upphandlade fondtorget håller borta oseriösa aktörer är jättebra, och det gör man nu med det nya programmet. Min oro gäller riskerna för att man håller borta även bra fonder för att det är ett krångligt regelverk och en krånglig statlig upphandling som kommer att missgynna vissa fonder som våra svenska pensionssparare vill välja för att få en bra premiepension.

Jag skulle gärna vilja ha ett svar på hur stor risken är att vi också håller borta bra och seriösa fonder som inte kommer att få möjlighet att vara där för att det är ett krångligt förfarande och för att det är en tidsbegränsning. Det kan avskräcka seriösa fonder helt enkelt. Så varför ska man gå vidare med detta när vi redan har vidtagit åtgärder för att hålla de oseriösa fonderna borta? Det begränsar valfriheten, och det kan riskera att leda till en sämre premiepension.


Anf. 88 Teresa Carvalho (S)

Fru talman! Samtidigt som premiepensionskriminella sitter bakom lås och bom väljer alltså Sverigedemokraterna att aktivt ta strid för fondbolagens fortsatta möjligheter att tjäna pengar inom ramen för vårt gemensamma pensionssystem och gå emot vårt förslag om ett hårdare reglerat system för att hålla borta de oseriösa aktörerna. Detta regelverk kommer att stärka tryggheten, säkerheten, begripligheten och troligtvis även avkastningen för svenska pensionärer och pensionssparare. Det är helt enkelt ett regelverk som utgår från pensionsspararnas villkor i stället för finansbranschens.

Jag hör att Sverigedemokraterna och Julia Kronlid talar mycket om att de är rädda för att det kommer att missgynna och avskräcka fonderna. Men var är pensionärerna i detta?

När det väl kommer till kritan är det tydligt att Sverigedemokraterna är ett riktigt högerparti. Då är det inte pensionärernas intressen som Sverigedemokraterna sätter i främsta rummet utan kapitalets och de privata fondbolagens.


Anf. 89 Katarina Brännström (M)

Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till förslaget i betänkandet om ett bättre premiepensionssystem. Om detta är vi helt överens i Pensionsgruppen.

Vad är då premiepension? Den frågan är säkert berättigad då många faktiskt inte vet vad det handlar om. Premiepensionen är den del av den allmänna pensionen som kan placeras i värdepappersfonder. Av all samlad lön och skattepliktiga ersättningar som vi får upp till 38 000 kronor per månad avsätts 2 ½ procent till premiepensionen. Man väljer själv om man vill placera pengarna genom ett fondval eller om man vill låta pengarna ligga kvar i det statliga förvalsalternativet. Hur mycket man sedan får ut beror på vilka val man har gjort och hur dessa fonder har gått. Men utbetalningen är livsvarig.

Detta är ett fantastiskt viktigt tillskott till våra pensioner, som jag personligen gärna skulle se ökade till en större andel än 2 ½ procent. Betydelsen av premiepensionen ökar för varje ny årskull som går i pension. Det är intressant att fullt infasad blir den för årskullarna födda 1970 och senare, och då beräknas premiepensionen svara för cirka 20 procent av den allmänna inkomstgrundande pensionen, vilket är en mycket stor och viktig del för att pensionssystemet ska hålla.

Hittills har premiepensionssparande varit mycket lyckat och gett mycket mer än den allmänna pensionen i genomsnitt, trots flera finansiella kriser i världen. Under hela spartiden som den har funnits har tillväxten ökat med nästan 11 procent per år. Ett fantastiskt år var 2021 då värdestegringen var 31,2 procent i det statliga alternativet respektive 27,9 procent i snitt för fondvalen. Om utvecklingen fortsätter så kommer detta att bli ett fantastiskt tillskott för Sveriges pensionärer.

Det var också otroligt bra att man var helt överens i Pensionsgruppen 1995 om att ha detta alternativ till den allmänna pensionen, vilket i dag ter sig fantastiskt klokt och framsynt.

Det finns fler fördelar än den goda tillväxten, och det är att man kan föra över premiepensionen till sin gifta make, maka eller sambo. Man kan också välja efterlevandeskydd när man tar ut sin pension. Det innebär att den make, maka eller sambo som lever kvar får denna premiepension så länge han eller hon lever.

Det fondtorg som nu kommer på plats efter denna reformering ska upphandla fonder genom anbud. Det är sagt att fonderna ska vara kostnadseffektiva, hållbara och kontrollerbara samt av hög kvalitet. Detta är viktigt, och det har vi stridit för i Pensionsgruppen.

Vi moderater har tillsammans med övriga borgerliga partier drivit på för att urvalet ska vara brett och för att det ska vara enkelt att välja. Valfriheten är nämligen viktig i premiepensionssystemet liksom ett brett utbud. Vi moderater har också betonat att själva valarkitekturen måste vara enkel att förstå för alla.

Det kommer att finnas en statlig myndighet, en nämnd, som ska verka för att dessa mål är uppfyllda, och den ska också upphandla de nya fonderna och förvalta premiepensionen. Pensionsmyndighetens egen utvärdering visade att man nu har fått bort de oseriösa fondaktörer som tidigare fanns. Och den reformering som nu genomförs innebär att antalet fonder blir mindre. Men det finns fortfarande kvar en stor och reell valfrihet för pensionsspararna, vilket är väldigt viktigt. Tidigare fanns det mer än 800 fonder, och man kan fråga sig om det var rimligt. Men antalet är nu reducerat.

Översynen av de fondaktörer som fanns har gett oss ett bättre fondtorg, där hårdare krav ställs på de fonder som ska finnas i det framtida premiepensionssystemet. Detta är väldigt bra för Sveriges pensionärer.

Fru talman! Ambitionen var att detta fondtorg skulle ha varit klart 2020. Men då man inte var helt överens initialt inom Pensionsgruppen om själva utformningen av fondtorget, antalet fonder och andra detaljer har propositionen dröjt. Men jag kan meddela att det är glädjande att denna viktiga och lönsamma del av den allmänna pensionen nu kommer på plats för Sveriges pensionärers bästa.


Anf. 90 Hans Eklind (KD)

Fru talman! Sedan startåret 1995 har värdeutvecklingen varit 7,5-7,6 procent i fondförsäkringen. Det är alltså drygt 4 procent högre än utvecklingen för inkomstpensionen. Procentsatser hit eller dit, kanske någon tänker. Men de betyder någonting i kronor och ören - hundratals kronor mer i månaden. Premiepensionen gör att våra pensionärer helt enkelt har mer i plånboken.

Fru talman! När man läser löpsedlarna är det dock lätt att tappa modet. Det känner i alla fall jag. Man börjar nästan ställa sig frågan om det är någon vits att värna dagens pensionssystem. Det intryck som ges är att alla får det sämre och att vi har flest fattigpensionärer av alla, trots att det finns fakta. Det är fakta som kanske inte säljer lika många lösnummer. Det förstår jag.

Men vi måste ändå, när fakta finns på bordet, våga tillstå att pensionärerna får allt högre inkomster. Om vi jämför dem som föddes 1941, alltså de som är 81 år i dag, med dem som föddes 1953, alltså de som är 69 år i dag, har inkomsten ökat med 41 procent, från 175 000 kronor till 247 000 kronor.

Att de nyblivna pensionärerna i dag har alltmer att röra sig med beror främst på tre saker. Den första är att man orkar jobba i allt högre grad ända fram till sin pension. Den andra är att fler väljer att bli så kallade jobbonärer, det vill säga att man kombinerar arbete med pension. Totalt sett är det i dag drygt 350 000 personer som både jobbar och är pensionärer. Den tredje är att tjänstepensionerna har vuxit i betydelse.

I snitt har dagens 70-åringar som är medelinkomsttagare 75 procent av den lön som de hade när de var 62 år. Fakta är att var fjärde svensk får det ekonomiskt bättre när han eller hon går i pension.

Det finns med andra ord många skäl till att vi ska vara rädda om vårt pensionssystem, men det finns också uppenbart saker och ting som vi kan justera och förbättra. Att vidta den typen av åtgärder utgör på sitt sätt en garanti för att vårt nuvarande pensionssystem finns med oss in i framtiden för kommande generationer.

Jag är själv trebarnsfar, och alla mina söner är i 20-årsåldern. Det är därför med en stor grad av lätthet som jag hela tiden har med mig i arbetet med pensionssystemet att de som nu har påbörjat sitt arbetsliv ska kunna lita på att pensionen kan utbetalas 40 eller 50 år senare när deras arbetsliv går mot sitt slut. Därför menar jag att det fortfarande är angeläget att vi här försöker att nå breda överenskommelser och ger signaler om att systemets grundvalar ligger fast. Den politiska stabiliteten i pensionssystemet är faktiskt lika viktig som den finansiella stabiliteten.

För Kristdemokraterna innebär detta att Kristdemokraterna kommer att fortsätta att värna pensionsöverenskommelsen och hedra de grundläggande principer vi har varit överens om i drygt två decennier. Arbete ska alltid löna sig. Att göra rätt för sig ska alltid löna sig. Genom sparande och flit ska man kunna höja sin pension, och pensionen ska räcka till för att trygga livet som pensionär undan risk för fattigdom och social utslagning.

Fru talman! I dag har vi på riksdagens bord ett ärende som handlar om att vårda och förbättra. Premiepensionen, som vi diskuterar, kommer efter beslutet i riksdagen i morgon att ha genomgått en sorts tvåstegshantering i syfte att göra den både säkrare och bättre.

Det första steget har vi redan tagit. Nu ska vi besluta om steg två. I det första steget vidtogs 29 åtgärder, och en utvärdering av Pensionsmyndigheten visar att de skärpta krav som infördes i steg ett har "minskat sannolikheten för att den typ av oegentligheter och problem som har förekommit på fondtorget ska upprepas". Steg ett ledde också till att antalet fonder på fondtorget minskade från 810 till cirka 490 fonder. Den här minskningen berodde i huvudsak på två kvantitativa krav som infördes, nämligen att endast fonder som har ett externt minimikapital om minst 500 miljoner kronor och en avkastningshistorik på minst tre år var aktuella för fondtorget.

Steg två, som vi diskuterar nu, är att ersätta det öppna fondtorget med ett upphandlat dito. Vi är överens om att upphandlingen ska ske utifrån strikt professionella grunder och att en särskild myndighet får ansvaret för att se till att fondtorget hela tiden innehåller kontrollerade och kvalitativa fonder med sådan spridning att en reell valfrihet alltid finns för landets pensionssparare.

Det finns naturligtvis en viss form av stötesten som vi har fått ta tag i. Vad menar vi med reell valfrihet? Är valfriheten - måluppfyllelsen - uppnådd om man har 20, 100, 200, 500 eller 1 000 fonder?

Kristdemokraternas - och min - förståelse av begreppet "reell valfrihet" är att det alltid måste innebära att även udda former med hög risk ska ges möjlighet och plats på ett fondtorg förutsatt att de klarar av de krav som finns för att de ska kunna bli upphandlade.

Vi är nu också överens om den nya valarkitektur som kommer att finnas för den som ska spara. Jag är personligen mycket stolt över det här slutförslaget, för jag har drivit denna fråga genom hela processen från det att utredningen lämnade ett förslag om att det skulle finnas fyra steg innan man nådde fram till fondtorget. Detta skulle leda till sotdöden för våra fonder, som i dagsläget försörjer små och växande företag i Sverige med jätteviktigt riskkapital.

Ett bättre premie-pensionssystem

Utredningens förslag var också behäftat med att man skulle upplysa spararen om vilka risker den tog om den inte valde förvalet, Sjunde AP-fonden Såfa. Något som man sa då var att detta var utifrån beteendeekonomisk forskning. Jag har läst både nationalekonomi och ekonomisk historia på universitetsnivå, men jag insåg att det inte räckte.

Jag ringde därför min son, som har läst mycket mer. Han bor i Uppsala. Han sa att han hade läst mycket om detta och tog med sig litteraturen hem till Örebro. Där började faktiskt resan från fyra steg till två, som vi till slut enades om. Den här forskningen visade med tydlighet att införandet av en massa steg, som var förslaget, ovillkorligen skulle innebära att en stor del av sparandet skulle stanna just i förvalet, det vill säga Sjunde AP-fonden Såfa. Människor är riskaverta, som det heter, och vill inte ta risker.

Detta ledde också till att vi kristdemokrater argumenterade för att det skulle finnas en ledstång i detta, alltså ett utvecklat beslutsstöd, som det finns på den privata marknaden, för att underlätta för spararna att göra medvetna val och ge dem förutsättningar att sätta samman diversifierade portföljer utifrån egna preferenser. Även detta finns nu med.

Det finns en nämndmyndighet som kommer att heta Fondtorgsnämnden. Värdmyndighet för denna nämnd blir Pensionsmyndigheten. Det tycker vi är logiskt, för Pensionsmyndigheten har kompetens som är värdefull för den här nämnden. Tanken är att Fondtorgsnämnden ska kunna ta del av Pensionsmyndighetens administrativa resurser och kompetens samtidigt som den ska vara självständig i sitt beslutsfattande.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 31 maj.)

Beslut, Genomförd

Beslut: 2022-05-31
Förslagspunkter: 1, Voteringar: 1
Stillbild från Beslut 2021/22:20220531SfU24, Beslut

Beslut 2021/22:20220531SfU24

Webb-tv: Beslut

Protokoll med beslut

Förslagspunkter och beslut i kammaren

  1. Ett bättre premiepensionssystem

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen antar regeringens förslag till
    1. lag om Fondtorgsnämnden,
    2. lag om upphandling av fonder till premiepensionens fondtorg,
    3. lag om ändring i socialförsäkringsbalken med den ändringen att ordet "Premiepensionssystemet"

    i 64 kap. 47 § första stycket ska skrivas med gemener,
    4. lag om ändring i lagen (2000:192) om allmänna pensionsfonder (AP-fonder),
    5. lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400),
    med den ändringen att lagarna ska träda i kraft den 20 juni 2022.Därmed bifaller riksdagen proposition 2021/22:179 punkterna 1-5 och avslår motion

    2021/22:4542 av Julia Kronlid m.fl. (SD).
    • Reservation 1 (SD)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 1 (SD)
    Parti Ja Nej Avstående Frånvarande
    S 85 0 0 15
    M 59 0 0 11
    SD 0 53 0 8
    C 28 0 0 3
    V 21 0 0 6
    KD 19 0 0 3
    L 16 0 0 4
    MP 13 0 0 3
    - 1 0 0 1
    Totalt 242 53 0 54
    Ledamöternas röster